Träningsmatch Broberg-Helsingfors IFK

Broberg gick till match med ett ungt manskap. 4 juniorer fick chansen att spela och visade framfötterna. Saknades gjorde Martin Söderberg, Magnus Fryklund, Linus Forslund, Robert Dammbro och avstängde Joel Edling.

I början av första halvlek hängde Helsingfors med. Efter 10 minuter satte Jesper Thyrén 1-0. Dröjde bara en minut innan kvitteringen kom. Sen böljade spelet lite fram och tillbaka. Först efter 25 minuter återtog Broberg ledningen. 2-1 av William Larsson på passning av Adam Wijk. Efter det växlade Broberg upp. Och chanserna till att öka på målskörden stod som spön i backen.

Adam Wijk gjorde 3-1. 5 minuter senare ökade Jonas Engström på till 4-1. Ytterligare en fetchans sumpades och minuten efteråt reducerade Helsingfors till 4-2 på hörna. Och man hade bud på ytterligare en reducering. Men glädjen blev kortvarig för Adam Wijk satte 5-2 c.a 2 minuter senare. Och mindre än minuten efter det spikade Vadim Arkhipkin halvtidsresultatet 6-2.

Andra halvlek var ingen rolig episod för gästerna som blev fullständigt avklädda. Broberg ökade bolltempot rejält och målskörden likaså. Det jag blev gladast över var att man verkligen tog vara på möjligheten att öva passningsspel. Nåt som gjorde att motståndarna knappt visste vart dom skulle vara på plan. För att försöka få stopp på Gurt blev det till att använda regelvidriga tilltag. Vilket bl.a ledde till två straffar som Jesper Öhrlund förvaltade på bästa sätt. 10-0 i halvlek två säger allt och var dessutom i underkant.

Vad gäller juniorerna så spelade Mathias Hallberg i försvaret, Edvin Wigren på mitten och William Larsson och Jesper Thyrén i anfallet. Samtliga forwards gjorde mål och Vadim Arkhipkin rev upp stora sår i motståndarlagets försvarsförsök. Roligt att se Jonas Nygren i aktion mot slutet av matchen. Hans klubbteknik på små ytor är rena delikatessen. Minst fem helsingforsare blev helt bortkollrade när Nygren trollade med boll och klubba. Slutresultatet 16-2, spikades av Fritiof Hagberg.

Nån kanske vill kalla matchen ett prov utan värde. Men, som kanske märks, så tycker undertecknad att Broberg såg till att utnyttja tiden väl.