Stjärnsmäll i Edsbyn

Broberg klev på en riktig mina och föll med hissnande 0-13 borta mot Edsbyn, i en match som inte kan beskrivas som något annat än en total kollektiv kollaps.

I det här läget kan man se det som att det inte finns nåt att säga om matchen eller så kan man se det som att det finns hur mycket som helst att säga. Jag lutar åt det första alternativet och kommer inte (och vill inte) orda så mycket om det här.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Sen är det bandy vi håller på med och det rinner ofta fort iväg när ett lag har dagen och det andra absolut inte har dagen. Men så här får det inte se ut riktigt. Man kommer fel in i det från början och ser ”småa” och ängsliga ut. Samtidigt sätter hemmalaget in en hög press som Broberg absolut inte kan hantera den här kvällen. Spelar fast sig själva på egen planhalva och tappar oerhört mycket boll i fel lägen och får konstant försvara sig och oftast inte med ett uppställt försvar. Hemmalaget vinner i princip alla andrabollar och dueller. Offensivt har man heller inte kraften att hota på allvar. 0-5 i paus och ett omöjligt berg att bestiga var den dominerande känslan.

Ett hopp fanns givetvis om att man kunde komma ut starkare i andra och åtminstone snygga till matchen en aning. Men när både 0-6 och 0-7 ramlade in innan klockan hade tickat över 50 hade även det tåget passerat perrongen. Resten av av matchen blev en plågsam transportsträcka och slutade inte förrän Max Bergström hade plockat tretton bollar ur sitt nät. Och då var det ändå Max som var det klart bäste i Broberg denna kväll vilket säger en del.

Det här får vi nu hoppas att man skakar av sig och lyckas vända till något bra på fredag när nästa derby väntar då Bollnäs kommer på besök. Det bör ha lagrats en hel del revanschlusta tills dess.